Väntan

Vissa dagar består mer av väntan än andra. A väntar på att den lika åksugna kompisen ska komma och hämta henne för en tur till Liseberg. Årets premiärtur.

Jag väntar på besked. Ja eller nej. Troligen nej, men jag väntar i alla fall och laddar om sidan gång på gång.

/Maia

RED [090701]: Svaret blev ja, och vi har fått pengar till tre års nätverksaktiviteter för forskare som sysslar med språklig variation i nordiska språk: N'CLAV. Tack för det, NordForsk!

Tapestry crochet på Tingestar

Nytt inlägg på systerbloggen Tingestar.

/Maia

Att leta efter något som inte finns där...

Jag arbetar hemifrån medan jag väntar på att få flytta in i det nya arbetsrummet i Allsvenskan (Lennart Torstenssonsgatan 6) ovanför Näckrosdammen. Såhär ser rummet ut idag, eller kanske snarare för ett tag sedan då föregående innehavare fortfarande huserade där.

Texten på skärmen och tecknen på gardinerna visar vilket språk han pysslade med.

Själv står jag vid mitt skrivbord i lillstugan och sorterar exempel. Jag ska visa vad jag letar efter:

• Hendes mand forstår det ikke.
• Selvfølgelig forstår hendes mand ikke det.
• Det forstår hendes mand ikke.

Det handlar alltså om var man sätter det i förhållande till ikke. Problemet är bara att med forstå finns det ytterligare ett alternativ, nämligen att man inte säger det alls:

• Hendes mand forstår ikke.

Och det är ganska vanligt. Alltså det är viktigt för mig att jag kan undersöka också sådana meningar, för att jag ska kunna säga något om hur det ligger till med verbet forstå i danskan och hur detta skiljer sig från hur det är i svenskan och norskan.

Så nu går jag igenom alla 3069 danska meningar med forstå en gång till och letar efter meningar där det saknas. Yihaaa! Sådant sysslar vi språkforskare med ibland.

/Maia

PS. Men det ger resultat. Det gör det.

Kan du rädda ett ord?

Vissa ord är helt enkelt på väg ut ur språket. DN funderar över om man genom att adoptera dem skulle kunna rädda en del. Det handlar alltså om att man medvetet väljer att använda ett utrotningshotat ord i dagligt tal. Om du alltså väljer att säga: Jag tillbringade tid med mina föräldrar i helgen istället för att använda spendera, skulle du till exempel kanske kunna rädda det underbara ordet tillbringa.

Jag är inte så säker på att det fungerar. Den som vill adoptera ett ord måste nog vara en person som många lyssnar till eller läser. Gärna en Liza Marklund eller en Jan Guillou. Och det kanske inte ens räcker att vara författare. När Sjöwall/Wahlöös romaner "om ett brott" först kom ut fascinerade det att de uppenbarligen hade adopterat det i annat språk klart lågfrekventa ordet luguber. Det har nog knappast fått någon större genomslagskraft.

Möjligen skulle det hjälpa om den nya tidens folkbildare, som Blondinbella eller Schulman eller nån liknande bloggare, ställde in sin dator på att automatersätta spendera med tillbringa. Fast då skulle vi förstås få en massa konstinga meningar som den här: Jag tillbringade fett mycket på den här klänningen. Betydelseinvecklingarna skulle bli ganska spännande.

Nej, jag är inte säker på att det går. Men jag skulle gärna vilja att det gick.

Ett annat ord som jag väldigt gärna skulle vilja adoptera är eftersom. Det låter kanske fånigt, men jag tycker inte att man kan ersätta alla eftersom med då som ytterst många av mina studenter gör. Subjunktionen då uttrycker inte bara orsak – som eftersom gör – utan också tid, har en när-betydelse, vilket ger risk för missförstånd.

Jag kan inte komma då jag har ont i armen. Betyder det 'jag kan inte komma när jag har ont i armen' eller 'jag kan inte komma eftersom jag har ont i armen'? Oftast förstår vi ändå av sammanhanget vad som menas, men jag gillar när det är tydligt.

Och jag älskar verkligen det underbara ordet tillbringa. Det har en mjuk smak av att 'närma sig', och inget alls av det 'göra av med' som spendera innehåller.

Nu ska jag tillbringa lite tid med att sortera exempel ur en korpus. Härligt! Ikväll ska jag tillbringa lite tid med mina äldsta döttrar och deras män. Ännu härligare!

/Maia

PS. Och sedan har vi ju också ordet tillbringare. En helt vanlig kanna, men finare.

Inte kallt, inte varmt

Jag tycker om de där dagarna när man inte har en massa måsten. Gärna några små ärenden, men inte stora projekt som ska ros i land.

Folk säger att vi svenskar är ett folk som är alldeles för lagom. Måste det att vara lagom vara så illa, då?

Det måste inte hända saker hela tiden. Man måste få lov att hinna byta handtag i altandörren, köpa färg till lillstugedörren och sitta på trappan lite och stirra istället för att läsa sin bok. Lite lagom stökigt inne. Lite lagom rörigt i trädgården. Lite varmt, lite kallt.

/Maia

PS! Och då hinner man lägga märke till små saker. Som att ett av bondens får tagit sig in på ängen där han låtit gräset växa till vinterhö. Ett ensamt får i himmelriket.

Och så är vi...

...redo att börja midsommarfirandet.
/Maia

Midsommar

I morgon är det midsommar. Har vi tur blir vädret som nu. Soligt och blåsigt. I vilket fall som helst har M köpt sex lådor med jordgubbar. Jag stoppar ner näsan och snosar.

Så oavsett sol, vind eller regn eller en kombination av alla, så kommer Nallennodarna (minus S), mormordern och alla här som äter jordgubbar att bli nöjda.

/Maia