Det där med kommentarer

Det intressanta när en av ens YouTube-klipp blir lite mer spridda är att man får klart för sig hur väl man klarar av dumma kommentarer. Eller inte.

Va!?! Gillar du inte min film???

Min filmsnutt om de/dem/de lades helt oväntat upp på Nyheter 24 i förrgår och filmen pangade upp till 6000 klickningar såhär långt. Och så får den kommentarer om att jag skriver något om hen. Till exempel. Och visst fick jag massa tummen upp, men också ett par tummen ner.

Väldigt nyttigt tycker jag. Det är ingen perfekt film, inte. Och jag behöver fortfarande öva på att ta kritik. Öva, öva, ö-öva-a!

/Maia

Eftersom att vi tvesovlar med subjunktioner

Jag är en varm förespråkare av ordet eftersom. Det är en subjunktion dvs. ett ord som används som bisatsinledare och det talar om att bisatsen som kommer efteråt innehåller en förklaring eller en orsak till det som den överordnade satsen säger. En subjunktion med kausal betydelse. Jämför med engelskans cause, 'orsak'. Det kan se ut typ såhär:

Vi är kanonglada att remixa @JiNilsson , eftersom hon är bäst. [källa]

Eftersom-bisatser kan ersättas med adverbet därför och svarar på frågeadverbet Varför?

Frågan är varför någon över huvud taget skulle behöva förespråka ett sådant ord? Svaret på det är tvådelat.

Då, då, då

En orsak att förespråka eftersom är att vi är många som märkt att skribenter idag – kanske mest unga? – tenderar att använda adverbet då istället för eftersom. Det är alldeles okej att göra det. Det är fullkomligt grammatiskt att använda då i meningar som denna:

Arne gick hem då han var sjuk.

Arne?

Problemet är bara att då har mer än en betydelse. Det kan signalera orsak, men det kan också signalera tid. Meningen ovan kan alltså betyda till exempel följande saker:

Arne gick hem eftersom han var sjuk ung. 'orsaken till att A gick hem var att han var sjuk'

Arne gick hem när han var sjuk ung. 'A hade för vana att gå hem om han var sjuk'  

När vi istället använder eftersom och när blir meningen mer entydig. Det är det ena skälet till att jag gärna förespråkar eftersom.

När jag frågar mina studenter varför de skriver då menar de att det är mer skriftspråkligt och att eftersom hör till talspråket. Och då undrar jag verkligen var de fått en sådan uppfattning från.

Kanske – och detta är verkligen en språkspaning – hänger denna missfarelse ihop med det andra skälet till att eftersom behöver få lite uppmärksamhet.

Dubbelsubjunktionen eftersom att

Ingen har väl undgått att eftersom ofta följs av ett att i talspråk? Återigen bland unga talare... (O, tempora, o mores!)

Jag valde Helix eftersom att jag tycker om hur man pluggar här. [källa]

Och sedan skriver vi ju som vi talar. I alla fall tills läraren säger till.

Och när läraren säger till så kanske den inte riktigt kan förklara vad problemet är med eftersom att. Utan de säger: Skriv inte så! Det är talspråkligt! Och ungdomarna tänker: Jaha! Och skriver lydigt och uppfinningsrikt då istället. Vem vet.

Det blir liksom för mycket...

Vad är det som händer då? Jo, i uttrycket eftersom att tvesovlar vi med dubbla subjunktioner. Både eftersom och att. Att är den neutralaste av alla subjunktioner. Den används tillsammans med t.ex. prepositioner,  och ibland adverb, för att markera förhållandet mellan bisats och överordnad sats:

Arne gick hem för att han var sjuk.

Arne gick hem därför att han var sjuk. 

Arne gick hem utan att han var sjuk. 

Arne gick hem på grund av att han var sjuk. 

I alla de här fallen använder vi ett att för att signalera att det som kommer efter är en underordnad sats, en bisats. För de ord som står före att är inte subjunktioner. De kan inte vara bisatsinledare. de signalerar inte underordning. Vi behöver att för att tala om att 'här kommer det en underordnad sats'.

Grejen är bara den att det där fixar ju eftersom alldeles utmärkt på egen hand.

För. Det. Är. Ju. En. Subjunktion.


Grejen är att vi troligen inte kan göra så mycket åt det här. Om ett par generationer kommer eftersom att att vara helt okej. Även i skriftspråk. Tillsammans med en massa annat som vi retar oss på. Lång näsa åt den tidigare generationen. Precis som när vår generation bestämde att det var okej att skriva ska istället för skall också i formella texter.

Men det är inte okej ännu. Än så länge är eftersom en subjunktion och vi kan som lärare behöva förklara varför.

Vad kommer eftersom från?

Ordet eftersom har två tydliga delar som vi fortfarande kan urskilja, nämligen efter (preposition) och som (relativ subjunktion eller relativt pronomen, beroende på vad man tycker). Det var inte mer än hundra år sedan som SAOB skrev att det var helt OK att särskriva ordet, se exemplet nedan, även om sammanskrivning enligt SAOB:s artikel var det mer vanliga och påbjudet sedan 1700-talet: 

Jag vill .. inskränka mig till tvenne (anekdoter), – efter som jag har ordet. WINGÅRD Minnen 2: 88 (1846). [källa]

Så från början har vi en preposition och en subjunktion som börjar jobba tillsammans för att inleda bisatser. Ungefär som för att idag. Efter ett tag börjar vi uppfatta de här bisatsinledande efter och som som ett enda ord och prepositionen smälter in i och blir ett med subjunktionen. 

Och idag händer det något liknande. De unga tycks ha en språkkänsla som säger att det inte räcker med eftersom för att signalera bisats. Det behövs ett att också. Och så småningom kommer eftersom troligen att sluta vara subjunktion och blir ett adverb, som därför. Vem vet. Om verben kan och ske kan bli ett kanske så finns det knappast några gränser.

Men – som sagt – inte ännu. Fortfarande behöver vi eftersom (utan att) för tydlighetens skull. Och vi behöver kunna förklara varför. För tydlighetens skull. Och för att vi inte tvesovlar med subjunktioner. 

Tvesovla två gånger i en bloggpost. Se där ett roligt ord som vi skulle kunna använda mer.

/Maia

PS. När jag skrivit detta kollade jag på nätet och hittade den eminenta Siv Strömquists språkspalt om eftersom att från 2009. Läs gärna den också!

Jag mötte Lassie eller... jag träffade upp Lassie?

Sedan ganska länge har uttrycket möta upp använts i svenskan. Svensk ordbok, som listar inte bara lexikonord utan också konstruktioner skriver att vi haft det i språket sedan 1901, men då som ett partikelverb som inte tar objekt, som i exempel (1) från Korp:

(1) 

Ett 30-tal sångare från olika delar av Åboland mötte upp och trivdes så bra att man beslöt fortsätta även följande säsong. [Åbo underrättelser, 2012, i Korp]

Lite längre fram lånar vi in det engelska bruket av meet up + PP, se (2), men märkligt nog oftast utan prepositionen med, så att vi på svenska får möta upp + OBJ: möta upp mig, möta upp oss, möta upp en vän, se (3).

(2) 

Människorna vallfärdar till sin hembygd för att möta upp med släkt och vänner från svunna tider. [Bloggmix 2007, Korp] 

Mötte upp med Saras gamle vän John för han fyllde 21 denna vackra vårdag. [Bloggmix 2007, Korp]

(3)  

Sen en snabbis till Axessakuten och efter det en fika med Jea som kom och mötte upp mig. [Bloggmix 1998, Korp] 

Så om du befinner dig på Way Out West i sommar , kom och möt upp oss! [Bloggmix 2003, Korp] 

[S]en åkte jag och Elin ner på stan och mötte upp hennes vän som nyss ploppat ur sig en liten flicka. [Bloggmiz 2005, Korp]

 Sökningen på möta upp med eller utan objekt (i alla former) gav  21.000 träffar ungefär, medan möta upp med gav bara cirka 500.

Vad är då skillnaden på (1) å ena sidan och (2–3) å andra? Jo, i (1) är det en enda aktant som uttrycks, den eller de som möter upp. Det kan snarast förklaras som att 'SUBJ kom till PLATS'.

I (2) och (3) finns det två aktanter uttryckta, och de har en slags ömsesidig, reciprok relation; det är såväl subjektsreferenten som objektsreferenten som möter upp. Man kan uttrycka samma sak med  ett verb som mötas eller träffas,  verb som har reciprok betydelse:

Reciprok betydelse. Verben med reciprok betydelse konstrueras med subjekt som betecknar flera olika referenter som interagerar med varandra. [Svenska Akademiens grammatik 1999, Verb §49]

Dessa verb med reciprok betydelse är intransitiva, dvs. de tar inte objekt. Båda aktanterna uttrycks med subjektet, som måste stå i plural. Genom att använda möta upp + objekt kan vi uttrycka samma interaktion med ett transitivt verb.

I Korp kan vi se med trenddiagram att möta upp utan preposition ser ut såhär. Det finns belägg redan på 30-talet.

Möta upp med dyker upp senare och blir starkare och starkare i bruket, verkar det:

Det intressanta är att jag idag plötsligt stötte på verbet träffa tillsammans med partikeln upp. Det var en gammal elev som på Facebook skrev att hon skulle träffa upp OBJ.

Verbet träffa är redan transitivt: NGN träffar NGN. Jag hade aldrig sett detta förut, 60-talist som jag är, men jag var ju tvungen att kolla i Korp. Och minsann 676 träffar! Trenddiagrammet ser ut såhär:

Så dagens språkspaning blir att vi framtiden kanske inte längre träffar någon på stan, utan vi kanske träffar upp någon.

Ähm.

/Maia

Vårmorgon

På riktigt. Gräslöken. Påskliljorna. Rabarbern. Vitsipporna.
















/Maia
- using BlogPress from my iPhone

Rättvis rättning

När jag rättar tentor tar jag en sida i taget. Först alla sidan ett, sedan alla sidan två.

Jag märker att det blir rättvisare så, eftersom jag då inte kan sitta med en tenta där en student gjort bra ifrån sig på vissa frågor och vara lite extra överseende med småfel bara för att den skrivit så bra på de andra frågorna.

Och tvärtom, döma hårdare för att det gick dåligt på förra sidan.





Ändå visar det sig att de som kan de kan. Och de som inte kan, de kan inte.

Så är det bara.

/Maia

- using BlogPress from my iPhone

Den lärda och inlärningen

Nu är det alltså tenta om 3,5 timme och det finns studenter som i skrivande stund försöker ta igen fyra veckors undervisning genom att ställa frågor till mig på delkursens diskussionsforum. I alla fall känns det så, eftersom det varit så tyst, så tyst innan och så livligt, så livligt det senaste dygnet.

Jag själv funderar på inlärning. 

På bilden syns den lärde och hans student. På vägen till jobbet idag talade vi i bilen om huruvida elever och studenter idag vill lära sig eller vill bli lärda av någon annan. Nyckeln till bra resultat är två saker:

1. Att lärarna får möjlighet att lära ut

2. Att studenter och elever förstår att de måste lära in

/Maia

Youtuber eller flippad lärare?

Alla filmerna blev förstås inte klara samma dag. Men nu har jag en YouTube-kanal. Med sju filmer. Jorå s'atte. Jag är en youtuber (definition 3 fast det där med fanbase är väl inte riktigt applicerbart).

Jag prövade att fortsätta använda Vimeo, men ljudet försvann plötsligt på videorna i alla webbläsare utom Chrome. Det är ett känt problem, men det hjälper ju inte. Ohållbart. Alla videorna som jag använt i undervisningen ligger nu på YouTube. Som den här.

Så enkelt som att ge eleverna en dator?

Jag har börjat läsa in mig på det flippade klassrummet och en av de saker som slår mig är hur många faktiskt tror att det bara handlar om att ge eleverna en dator eller en iPad och att de har sina läromedel på den.

Som förra och förrförra året när A hade sin mattebok på datorn. Om hon behövde en genomgång när hon gjorde läxan så var hon tvungen att b-l-ä-d-d-r-a tillbaka på datorn till det kapitel där genomgången fanns. I alla fall var detta det enda sätt hon kände till. Och då är det ju nödvändigt med läxhjälp. Om man inte ens lätt kan bläddra sig fram till rätt ställe i boken om man har glömt.

I år har de ibland så kallade flippar som de ska titta på inför lektioner. Och då betyder substantivet flipp 'filmsnutt'. Oftast i SO. Det är lite som att de ska läsa på i en bok, men får kolla på en lärargenomgång istället. Och det är bra, till och med väldigt bra, men samtidigt behövs det mer för att flippa ett klassrum.

Definitioner är viktiga

Substantivet en flipp får aldrig begränsas till att betyda en enda sak. Det får inte bli synonymt med videosnuttar. Eller något annat för den delen. En flipp  måste vara alla de resurser som är tillgängliga för en elev eller student ska kunna gripa sig an sin egen lärprocess. Inte verktygen, utan resurserna.

I The Flipped Class Manifest förklarar pedagogerna en central tanke med det flippade klassrummet (mina kursiveringar):

You could take valuable class time and have everyone get their calculator and follow you step-by-step, with some students bored and ahead, and some students behind.  You need to stop class and get students caught up if they missed a step. Then a day, week, or month later, you will need to go through the steps again to remind kids of the process.  Or you could create a simple five-minute video showing the steps to enter data and run a linear regression. This is a permanent archived tutorial. Advanced students may never need to watch the video again. All students can re-watch the video as needed. Now, there is more class time for data collection, collaboration, and application.

Precis detta är vad jag vill åstadkomma med grammatiksnuttarna.* Att den som redan fattat inte behöver se en omgång till på lektionstid. I tisdags bad jag studenterna kolla i förväg på en snutt om bisatser. Och både på lektionen och dagen efter på grammatikakuten fann jag att det var fler som förstod.

Gadget girl

Jag vet inte hur det kommer att gå för min grupp med lärarstudenter som fått tillgång till grammatiksnuttarna. Det finns en del som inte kommer på lektionerna. Inte många, men en del. Men det ska bli intressant att se hur det går. Och gadget girl som jag är så suktar jag nu efter den här godingen, Smartlav från Røde:

Basbrorsan hörde förra helgen hur det lät i snuttarna, dömde ut det som otillräcklig ljudkvalitet och gick genast hem och gjorde researchen åt mig. Återkom denna helg efter med flera förslag. Bästa brorsan!

Och den här kompisen, 3-i-1 tablethållare från mytrendyphone (de tillhandahåller inte upplysningar om fabrikat...hm). Försökte beställa den förra söndagen, men företaget är inte så smarta att de drar pengarna när man beställer. Istället gör de det strax före de skickar produkten, dvs en helt annan dag. Allvarligt, vem gör så idag? Självklart stänger jag kortet för internetbetalningar när jag fått bekräftelse. (Särskilt om webbsidan inte har det lilla låset i webbläsarfönstret, utan menar att det bara är ramen som är säker.)

Nå det får bli den här veckan istället. Nu ska jag vara fullkomligt oflippad och rätta texter och tillverka salstenta.

/Maia

* Snutt är f.ö. ett bra ord om man vill ha något som passar för ljud- eller videoflippar. Mycket mer genomskinligt än flipp.  Jag googlade just på en snutt och fann att Universitetet i Oslo kallar sina korta instruktionsfilmer för detta. Prøv en snutt!