Lite mer om -ofobierna

Ja, tyvärr kan jag inte hjälpa det. Jag fastnade i Språkbankens korpusar. Det är bara för kul, alltså. Den första ofobin som dök upp var – inte helt oväntat – xenofobi i korpusen DN 1987. Då noggrannt förklarat: Främlingshat (xenofobi).

I Press 95 kommer homofobi och klaustrofobi i korpusen. Med det inte sagt att de inte fanns i svenskan innan. Men det året fanns de med 7 gånger, tillsammans. De följande åren samsas dessa ord med något enstaka agorafobi och nosofobi ('onormal rädsla att bli sjuk').

I SvD år 2000 pratas det dessutom om anglofobi, kemofobi, teknofobi och... lite otippat: brofobi.

Det är inte förrän 2001–2002 som det riktigt smäller till. Förutom mer eller mindre etablerade fobier som kronofobi ('tidsskräck'), antropofobi ('människoskräck'), kynofobi ('hundskräck') och gerontofobi ('åldringsskräck') kan vi lida av predikofobi och dessutom av islamofobi. Predikningar brukar ju bilda sammansättningar med -o som i predikoturer, men inte Islam, va?

Och året därpå kör det igång. 2003 är det dags för (ta-daa) idyllofobi och västofobi. Ah! Jag älskar vårt kreativa språk. Jag älskar sammansättningar. Jag lider idag en smula av puckofobi... (Pucko slutar behändigt och fint på -o) och dessutom en smula av rättnofobi.

Min lutnofobi har dock blivit bättre, så jag avslutar här.

/Maia

Kristofobi – nytt ord

Nu i veckan har vi kunnat läsa i SvD om kristofobi. Intressant, tänker jag och slår upp i Språkbankens tidningskorpusar. Inga träffar i G-P-korpusarna som går fram till 2004. Inget i SvD från 2000.

Islamofobi dök upp vid sekelskiftet i korpusarna. Någon gång efter 2004 kommer kristofobin. En googling ger 926 träffar. Islamofobi ger över 100.000. Är kristofobin ny? Knappast. Inte den heller. Det är bara det att vi behöver ett ord för det när en Scandic-kund tycker att det är "en kränkning" att man kan hitta en Bibel på hotellrummet. Och SvD skriver.

Jag tror att det kan vara bra att sätta ord på både det ena och det andra. Frågan är bara: När ska vi sluta att gå med ett ben i vardera diket? Låt Biblarna ligga tycker jag. Och tydligen mackan också.

Och nu över till ett mer tillbakalutat ämne: Jag har hittat bilder på min farfar och farmor bakom disken i konditoriet på 50-talet. De finns i Landskrona museums databas. Gör en fritextsökning på Pariserkonditoriet så får ni se hur fina de var!

Nu ska jag luta mig tillbaka och ta det lite lugnt!

/Maia