Strofen kommer från dikten Snöfrid, som finns att läsa i sin helhet på projekt Runeberg. Jag fann den lilla sentensen när jag satt och gick igenom 1800-talsgrammatikor för min C-uppsats i svenska. Den var helt enkelt ett grammatikexempel och jag har inte förrän på senare tid vetat vilken dikt den kommer från.
Snöfrid handlar om gossen Gunnar och Rydberg säger att om Gunnar är sina bästa drömmar trogen kommer han också att återse sin barndoms lekfullhet, enkelheten i att vara som ett barn, mitt i livets hårda strid.
För mig blev orden till en uppmaning att våga tro att jag kunde. Kan.
Och det finns ju drömmar av olika storlek och fason. En del är just sådana drömmar som bär en genom striden. Dagens dröm kan vara en doft av nybakat, en unge som kryper upp i ens knä och bara vill kramas lite, det kan vara att få sova lite längre på morgonen eller att helt oväntat vakna utsövd innan klockan ens ringer och luta sig tillbaka mot kudden och invänta dagen. Pigg. Morgondagens dröm kan vara den livsförändring som kanske ligger flera år fram i tiden, men som man ska vara förberedd på när den uppenbarar sig på farstutrappan. Nils Ferlin säger att man faktiskt kan leva på drömmar.
Vad ger du mej i julklapp i år, min vän?
- Lite drömmar, drömmar i det blå.
Men nånting blir det ändå som jag får, min vän?
- Allt du vill ska du hjärteligen få.
Kanske ger du mej av drömmar en ring, min vän?
- Kanske ger jag dej av drömmar en ring.
Fastän drömmar är väl faktiskt ingenting, min vän?
- Nej, drömmar är ju nästan ingenting.
Vad ska man då egentligen tro, min vän?
- Drömmar kan man leva på och tro:
Ur oro kan det skimra och gro, min vän,
på längtan kan det hela bero.
/Nils Ferlin
Till alla oss som drömmer: Må det skimra och gro, för på längtan kan det hela bero!
/Maia
1 kommentar:
Så vackert så jag får tårar i ögonen.
Tack Maia, för att du delar dina kloka ord.
Skicka en kommentar