Beröm

Jag tänker just nu mycket på alla de där sakerna som jag inte gör. Sakerna som har god kraft i sig. Som det där med att tala väl om varandra. 

När något jobbigt händer har vi ju ett behov av att tala om det för att kunna reda ut våra tankar. Och då händer det alltför ofta att vi måste klaga och gnälla, både öga mot öga och – kanske oftare – bakom ryggen på varandra. Tyvärr blir det mer sällan att vi berömmer.

Tänk om vi skulle göra veckorna som ligger framför oss nu under tiden då vintern vänder till vår, till en tid då vi tänker tacksamma tankar. Vi kan räkna våra välsignelser som det så vackert heter och inrikta oss på de människor som finns runt om oss. I familjen. I släkten. Vännerna. Arbetskamraterna. Och kanske till och med andra personer som vi inte känner, men som vi uppskattar.

Och vi kanske inte behöver ta till de stora brösttoner som vi svenskar ofta är lite obekväma med. Det räcker med att vi tänker på de här personerna. Och sedan kanske säger: Jag har tänkt på en sak...

... du gör mig glad!

... du får mig att känna mig som hemma.

... jag är så tacksam att du finns och att jag får vara med dig.

... du har ett sådant tålamod.

... du har en sådan positiv inverkan på mitt liv.

... du finns alltid där när jag behöver hjälp.

... och allt det andra. Och kanske det finns någon som behöver en ros, fast det inte är alla hjärtans dag varje dag.

/Maia