Igår när jag gick till bussen efter jobbet hade skymningen redan börjat falla lite lagom. Nere vid Näckrosdammen satt en farmor i sanden och gungade ett mycket litet barn och båda skrattade och skrattade. Det var lite kallt, men det såg mysigt ut, som en liten, liten värld i en bubbla av skratt.
När jag kom till stigen över Humanistens gräsmatta såg jag plötsligt julen. Det var i form av fyra-fem stora betongklumpar som ska skapa stabilitet åt ljusdekorationerna, de stora stiliserade granarna på flaggstänger som snart kommer att monteras upp.
Snart kommer frosten. Kylan och den immande andedräkten.
Tjockjackan kommer. Stearinljusen kommer och doften av kryddor. Den kommer snart, julen. Och sedan blir det ljusare igen.
/Maia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar