God juldag!

Nu är det jul igen och juldagen är ibland det bästa av allt. Vi har tillbringat denna dag med att först sova så länge vi kunde utan att få ont i huvudet. Sedan äta frukost i vardagsrummet i långsamma omgångar.

A har vikt origami och målat med nya akvarellpennor. J har suttit i soffan och ritat oavbrutet, när hon inte fundersamt växlat från glasögon till linser och sedan tillbaka till glasögon igen. S och hennes J, och D har uppenbarat sig, spelat Tantrix med den äran, och sedan flutit iväg till andra begivenheter. M har ägnat timmar åt att få SIMS Världen att fungera.


Jag ägnade en del av dagen åt att fodra mitt adventskalendersprojekt (från Maskor och stygn), och medan jag sedan lufsar omkring och plockar bort trådar hör jag plötsligt hur symaskinen börjar sy. Ingen sitter på stolen. Alla är på andra platser i huset. Alldeles ensam börjar den sy i full fart. Rena rama skräckfilmssekvensen.

Men eftersom vår tv ibland spontan-sätter på sig just när man stängt av den (ja, så gungigt är vårt golv) så blir jag inte helt förvånad. Tänker: "Sådant kanske händer!" och går bort och tittar om något ramlat ned på pedalen. Då ser jag och känner röken som kommer ut där sladden sitter i maskinen, och jag kommer mig och drar ut den.

Klart en symaskin ska ha rätt att bli lite trött efter 28 år ungefär. Men visst är det läskigt att maskiner faktiskt kan börja brinna sådär helt utan förvarning.

/Maia

PS. M öppnade den och fann att det var ett motstånd och en kondensator som hade bränt. Nu står vårt hopp till väninnan H som har en likadan, lika gammal maskin. Kanske kan vi få kolla i hennes hur det obrända motståndet ser ut?