Idag föll snö i stora tussar igen och jag njöt. Jag upphör aldrig fascineras över skönheten i vissa typer av snöfall. Vännen Å skrev till mig om vemodet över att denna makalösa vinter snart är slut. Och jag håller med.
Jag njuter, njuter, av att luta mig mot en varm trävägg och känna solen träffa min vintertrötta hud, liva upp mitt vintertrötta sinne, liva mig och lova mig att snart, snart kommer cykeldagar, altankvällar och sjödopp. Och ändå. Vilken underbar vinter!
Jag är så tacksam.
/Maia
PS. Och ljusslingan, den kommer inte att bli nedplockad förrän snön tinat bort. Sladden är fastnad. Trevligt nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar