Med vänster hand om den andres högra handlov, den som kniven hölls i. Med ett bälte som höll kämparna samman. Så stred man.
Fastspänd i sin motståndare med ett bälte. Och med ens stridande hand, den där man hade kniven, fasthållen. En helt omöjlig situation för den som vill strida väl.
Är det inte så vi har det idag? Vi är på sätt och vis fastbundna, tätt tillsammans med alla våra sysslor, krav och måsten. Och det är inte förrän bältet lossas som vi kan ta sats och attackera med någon som helst framgång.
/Maia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar