Är du lat, kör LaTeX och gillar KeyNote?

Tidigare har jag presenterat programmet Skim som gör att du kan göra överstrykningar och anteckningar i dina pdf-filer, utan att betala skjortan. Och på ett macigt sätt.

Nu kommer nästa maciga program. Jag bara älskar det. Det är Melissa O'Neills Pdf-to-Keynote.

Jag satt där i Lund. Som vanligt fanns det saker att göra i föredraget in i sista sekund. Stödpappret fungerade förstås, men det var det där med att få till själva föredraget på engelska. Jag skäms inte för att erkänna det: Jag behöver ett manus. Inte ett manus med skriftspråklig och högtravande engelska, utan ett med talbar engelska, så att jag inte glömmer att göra övergångarna på rätt ställe. Det ska ju vara tydligt.

Så på grund av detta älskar jag Keynote. I detta vackra och smarta program finns nämligen möjlighet att visa själva presentationen på väggen, medan du själv tittar på ditt manus på skärmen (och en klocka som visar hur mycket tid du har kvar och två små bilder som visar nuvarande och nästa bild).

Men så är det ju det där med att tala om svenska på engelska... Jag måste alltså glossa exemplen ord för ord med den engelska översättningen:

Och då är det LaTeX som gäller. (Tänk inte fel nu, tjejer... inte latex, utan LaTeX...) För jag är ju så vansinnigt lat. (LAT-ex! Hahahaha! Rullar mig på golvet och skrattar. Är jag göteborgare eller är jag?) Jag orkar alltså inte sitta och klicka och dona så att rätt översättning hamnar under rätt ord i Word eller Keynote för den delen. Och sedan ska man ju i alla fall till sist skriva nån artikel med exemplet och då vill jag inte behöva sitta och jobba med det två gånger. Och LaTeX producerar – i mitt fall – pdf-filer.

Så jag googlade på pdf + Keynote och fick genast upp Pdf-to-Keynote, som är ett litet program som man öppnar sin pdf-fil i och sedan sparar den till Keynote (eller – ljuvligheters ljuvlighet – till Omnigraffle som är ett slankt ritprogram som passar mig perfekt). Och överföringen var klar i ett nafs.

Och så kunde jag dagen därpå stå och hålla mitt föredrag och (1) klicka mig fram med min lilla Apple Remote Control (som kom med nya macen och som fungerar med Keynote), (2) ha mina anteckningar framför mig och (3) se hur lång tid jag hade kvar att tala.

Det är denna typ av tillbakalutade lösningar som tilltalar mig.

/Maia

(Apropå Skim talade förstås PC-kollegan I om för mig på tåget till Lund att det finns ett annat alternativ än att använda Skim, nämligen att tala om för jobbet att man faktiskt behöver Acrobat Professional och låta dem betala. Ja, det är ett alternativ om man verkligen vill ändra i pdf-filen. Men jag behöver ett program att ha på min personliga dator, eftersom jobbet inte består mig med en bärbar. Och så gillar jag Macigheten hos Skim och även det där att det bara är i Skim som anteckningarna syns.)

Bo på hotell 2

Okej. Nu har jag facit i handen. Hotell Ahlström blir det inte mer. Härliga G har lärt mig det utmärkta ordet neggo, så nu blir det neggovarning på dagens inlägg.

Okej. Nu blir det en lista med för- och nackdelar med hotellet.

• + Trevlig personal. Tillmötesgående. Beter sig som om de arbetar på ett hotell. Vilket jag til syvende og sidst inte tycker att detta är.
  


• + Rent och fräscht.
• + Inredning och frukostbricka har klara hotellaspirationer. Men inredningen är vid en närmare titt från IKEA rakt igenom (det som inte är från 40-50:talet) och frukostbrickan är just en bricka oavsett vad som är på den.
  


• – Ingen toalett på rummet. Ingen dusch på rummet.
• – En del rum finns det inte ens ett handfat i, och de rummen kostar lika mycket som dem med handfat. Klart fel tänkt av hotellet.
  


• – Rum 22 – som jag bor i just nu – är typ 6 kvm stort och 15 cm högre än dörröppningen. Min kollega B. skulle få fälla ihop sig som en fällkniv om han bodde här. Han bor dock hos en kollega, som vanligt. Själv fick jag lätt klaustrofobi när jag kom in i det här rummet. (Jag är lite känslig för trånga utrymmen, faktiskt, t.ex. kan jag knappast titta på filmer om grottforskning. Lovar.)
  


• – Om elementen möjligen fungerar så rinner det oavbrutet i dem (luftning, har någon hört talas om det?) eller också går de inte att stänga av alls.
• – Och så är det det där med att personalen inte lyckades pussla om så att jag fick samma rum, i alla fall i tre av fyra nätter. Men jag förstår att det kan handla om att det finns folk som redan från början säger "Jag vill inte ha rum 22 (eller det andra rummet utan handfat)" så dem kan man ju inte flytta på.
  


• – Ett sista minus är grabben jag snackade med i söndags. Han lät verkligen trevlig och försäkrade mig att man skulle ordna det där med rummen, så att jag inte skulle behöva byta två gånger. Men så blev det ju inte.
  

Men, det är som S i Århus säger "inte ska du bo så där dåligt". Och han sa ju det redan långt innan jag kom hit. Så det ska jag inte nån mer gång. Så är det med det.

/En inte så tillbakalutad Maia.

Särskrivning – förklaringen

Jag läser en del serier på nätet och det kan faktiskt vara upplysande. Som när jag plötsligt denna morgon snubblar på lösningen till gåtan med särskrivningar. Det handlar helt enkelt om att vissa ord behöver en paus i mitten. Klart förståeligt.

Klicka här och se!

/Maia

(Märkligt förstås att orden, trots särskrivningen och behovet av paus, uttalas med sammansättningsprosodi i svenskan. Åh... Förstod nästan att en så tillbakalutad förklaring inte kunde vara riktig...)

Bo på hotell

Här är jag nu i Lund. På ett hotell. Det finns vissa trevliga saker med hotellboende, faktiskt. En sak är frukostbuffeer, där man kan välja vad man ska äta. Som ett jättestort uppdukat kylskåpsinnehåll som man inte behöver plocka undan. Och ingen diskmaskin att sätta disken i finns det heller. Bara att lämna allt framme på bordet.

Och så det där med rummet. Att man har ett litet miniliv i sitt rum. Med dusch och tv och allt inom tre stegs avstånd. Kan vara trevligt. Eller hur?

Men nu är det så att jag bor på hotell Ahlström i Lund. Lär vara Lunds äldsta hotell i användning. Se bara på sprickan i väggen. Den renoverar man inte bort...

Här kommer frukosten på en bricka i dörren. Och toalett och dusch är i korridoren. Med antik ledigt-skylt och allt. Och sedan är det den där lilla detaljen med att jag bott i ett rum i natt, bor i ett annat i natten som kommer och i ytterligare ett annat under de två sista nätterna.

Det tar liksom udden av det trevliga lite grand. Men det är billigt. Eller ja... billigare.

Men å andra sidan befann jag mig igår i ett litet rum fyllt med glada språkvetare som är taggade inför argumentworkshopen som börjar idag. Man fick dryck, nötter och chips och en tygpåse med Lunds universitets emblem och snöre att hänga runt halsen med namnskylt på så att alla skulle se vem man var. Är.

Jag är fånigt förtjust i tygpåsar med skojiga saker i. Det måste erkännas, ekorre som jag är. Och jag är ännu mer förtjust i att träffa en hel massa smarta bekanta språkvetare i flera dagar. De första dagarna ska jag dessutom bara luta mig tillbaka och lyssna.

/Maia

Homonymer – eller?

Många ord låter lika i det danska språket. Åtminstone för oss östliga grannar. Här är en video som kanske kan sprida lite klarhet över vissa ord och uttryck som låter likadant. Eller inte. Luta er tillbaka och njut!

/Maia


Klicka här, eller på pilen i klippet!


Fler videoklipp från MySpace? Klicka här!

Om ordets ursprung

Jag tycker att det är väldigt bra att det har kommit ett neturalt ord för tjejers könsorgan. Snippa tycker jag fungerar alldeles utmärkt. Det kan förstås diskuteras, men ett väldigt smart ord är det och det fungerar från dagis och uppåt. Klart avdramatiserat är det också. Ta det i bruk! tycker jag.

Något jag inte visste var att det finns ett isländskt ord, snípur, som definitivt låter mycket likt snippa och som betyder 'klitoris' (nu kommer säkert en massa tokar få sökträffar på det här inlägget). Jag fann ordet i en isländsk kollegas blogg som jag översatte för att lära mig lite isländska.

Jag försök att googla lite snabbt på ordet snippa för att få fram var det ska komma ifrån, men finner inget samband. Själv har jag tidigare gissat på att det handlade om ljudlikhet med snopp, men kanske är det inte så.

Saken ska ha diskuterats i Språkvård 4/2005, enligt Corren.se, men de ska inte ha relaterat till isländskan. Är det en slump som liknar en tanke? Ett gammalt nordiskt ord? Är det någon som vet?

/Maia

PS. Tillbakalutad? Jag? Ja, kanske om jag går ut och har stormen Tuva i ryggen. Då kan det förstås vara bra att luta något lite.

Nyliga pressklipp

Idag blir det ett ganska spilttrat inlägg. Lite smågodis. I Danmark kommer det ett stort antal reklamaviser i brevinkastet och i Göteborg finns G-P. Här kommer alltså några pressklipp med tillbakalutade funderingar.

Förra veckans G-P: Bomb var sexleksak. Ja... hm... hellre det än tvärtom, eller hur?

– Det är sällan det man misstänker vara en bomb verkligen är en bomb, säger Göteborgspolisens presstalesman Jan Strannegård. Men det är ännu mer sällan de innehåller sexleksaker.

Och nu kommer några klipp från Nyhedsavisen (den tryckta upplagan):

Forældre skal lære at være stille. Det är alltså inte barnen utan föräldrarna som i första hand ska se till att det finns lugn och ro och att barnen vänjer sig vid stillhet. Vi ska lære at dyrke (='syssla med') stilhed og roen. For stilhed smitter. Bra sagt. Det kunde man sitta i stillhet och ro och brodera på en väggbonad.

Nyhedsavisen vill också att männen ska ge igen i gräl med sina kvinnor. De menar att kvinnor kommer med en hel lista med fel och att männen är helt oförberedda. Samla på er en egen lista, killar, skriver tidningen: Skyd igen med en liste over kvindernes mange fejl og løs konflikten.

Tidningen består förstås också med en lista med fel som de menar att kvinnor ofta gör – lige til at klippe ud (!). Här är ett par almindelige fejl hos kvinder som psykoterapeuten Martin Østergaard består med:

1. Du (kvinnan, alltså) går til angreb i stedet for at fortælle at du er ked af det ('är ledsen').

För mig är detta snarare typiskt manligt. Kvinnor gör väl oftare tvärtom, gråter i stället för att bli arga...

2. Du undlader at forføre mig seksuelt.
('Du låter bli att förföra mig sexuellt.')

Dags för att införa bombhot som det i G-P i den danska vardagen, kanske?

3. Du glemmer at rose og anerkende ('bekräfta') mig.

Återigen inte ett typiskt kvinnligt fel. Detta är mer ett allmänmänskligt fel. Vi glömmer att den vi lever samman med också behöver veta att han/hon är fantastisk. Fortfarande. Men ändå. Den klassiska sketchen visar ju en man – och inte en kvinna – som säger: "Hon vet att jag älskar henne; det sa jag ju när jag friade."

Svenska Metro presenterar en annan dansk nyhet. Silikonbröst har visat sig vara ett problem i krematorierna. Precis som ägg i skal gör i mikrovågsugnar, exploderar de när "kroppen går till 'sista resan'". Och krematorieugnarna blir, som mikron, täckt med innehållet. Usch.

Till sist, Nyhedsavisen igen: Prins Henrik er for tyk – frygter for sit helbred. Så prinsgemålen, dronningens make, har alltså ätit för mycket av den goda danska maten och fruktar nu att hans hälsa ska ta skada. Smart som han är så gör han något åt saken. Men vad? Ja det kan man undra.

Går han med i viktväktarna? Nej. Skaffar han en dietist? Nix. Han åker ner till Italien och söker hjälp hos en fransk hälsoguru. Her får han serveret diætmad, nyder en lang række behandlinger og spiller bridge med sine danske venner, som i solidaritet med prinsen er taget ned på opholdet.

Så kan jag också tänka mig att lösa situationen. Jag åker med alla mina kompisar till ett eller annat slott i de italienska alperna och blir serverad lämplig mat och får behandlingar, medan jag nemt taber mig som det så vackert heter på danska.

Nu måste jag istället rusa till jobbet. Inte lika tillbakalutat, eller hur?

/Maia