2008/04/13

Med ögon känsliga för grönt

Solen bryter plötsligt igenom molnen och lyser häftigt in genom fönstret på tåget. I ett nu kommer jag på att det faktiskt snart blir vår och sedan sommar. Detta kommer alltid som en sådan överraskning för mig varje vår. Plötsligt luktar det vår på kvällen. Jord och varm asfalt, lite beroende på var man råkar befinna sig. Ljuset kommer och solen, ja, den kastar sig in och värmer häftigt och överrumplande.

Det fanns en trubadur som hette Barbro Hörberg på 70-talet. Hon skrev ganska många underfundiga visor. Och hon skrev också en underbar sång som aldrig har lämnat mig och som kommer tillbaka till mig varje vår och varje sommar. Den heter Med ögon känsliga för grönt. Här är texten:
Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Och händer känsliga för allt som är skönt.

Vi vek en duva av papper
I vinden seglade den långt
Och den landade på en staty som
Fick ändra alla orden i sin sång.

Det regnade och bilderna blev bra
Det var ett egendomligt ljus den dan
Vi fyllde våra ögon
Med ljuset och tankarna på allt det nya

Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Jag älskade dej då, det gör jag nu

Text: Barbro Hörberg (Musik: Nils Hansén)

Jag tror att vi människor är skapade med ögon känsliga för grönt. När jag åker här på tåget och solen kommer åt att värma ser jag att gräset börjat sticka upp i backarna och att åkrarna är överdammade med en tunn slöja av ljusgrön säd. De tidigaste buskarna har små, små skira blad och det bygger upp mig och ger mig ett stort lugn och samtidigt en så pirrande förväntan på insidan. Det blir sommar. Det blir sol på huden, kaffekoppen på trappan, schersminen som doftar, gräsmattan som fylls med familj och vänner, grävtag i jorden och simtag i sjön. Och regnet som smattrar och kvällarna som är milda.

Jag vill bara ut och stå tillbakalutad mot en trävägg som tagit åt sig solvärmen och blunda och låtsas att den redan är här. Sommaren.

/Maia

PS. Man kan lyssna på sången på YouTube med en ung sångerska som heter Jannike Andersen. Jag vill dock varna för en riktigt dålig video. Jannike Andersen sjunger och det bara sitter som en smäck. Och sedan har någon gjort en video med datoranimerade fantasykärlekspar som jamsar omkring i ett slumpartat hopklipp. Om du går dit och tittar, så lova mig att du blundar och lyssnar på Jannikes underbara röst och den fantastiska texten.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag fick lära mig i skolan att våra ögon är som mest känsliga för grönt ljus (eller rättare sagt de våglängder av ljusvågor som vi uppfattar som grönt). Lite snabbt googlande bekräftade att det är så.

Mathilda Blomdahl sa...

Vad glad jag blir att du har uppdaterat. Underbar sång och röst. Men videon var bedrövlig!!

Maia sa...

Matilda:
:-D

krummi sa...

Ved dagslys er øyet mest sensitivt på lys med bølgelengden 555 nanometer. Dette ligger midt imellom grønt og gult på spektret.

Kan ikke ta stilling til denne versjonen uten å ha hørt originalen (som jeg veldig gjerne vil høre), men egentlig synes jeg at videoen var litt kul. Enormt harry som det heter på norsk. Men det kanskje har noe med min lave alder å gjøre ... eller kanskje ikke ...

Maia sa...

Krummi, ... eller så ahr det att göra med att jag är patetiskt fäst vid låten. Det kan ju fördunkla ens sinne gör humor. ("Harry", indeed... det ska jag komma ihåg!)

Anonym sa...

Hallå där!
Rätt ska vara rätt:

"Med ögon känsliga för grönt"

Musik: Nils Hansén

Text: Barbro Hörberg

Barbro skrev alltså inte den vackra musiken!
Enbart den vackra texten.

Kram,
Ingrid

Maia sa...

Sådär, Ingrid. Nu var det fixat. Tack för informationen.
/Maia