Först utfodras fem gamla vänner med coq au vin och chokladtryffeltårta. Sedan spelas Bezzerwizzer och Carcassonne. Först allmänbildning i ett spel som tillhör oss, sedan strategi i ett spel som tillhör familjen G. En inte helt otippad fördelning.
Vem som vinner vad är dock alltid svårtippat.
Färre barn är med numera. De är vuxna nu. Annars är det same, same. Nya spel, ett samtal som fortsätter sedan vi sågs sist. Lika roligt varje gång. Det är det som kallas tradition.
/Maia
- genom BlogPress med iPhone vid spelbordet
2 kommentarer:
Vad härligt det är, att umgås kring ett bord, samlas runt ett spel. Ett sätt att umgås.
Titta närmare på "När då då?" ifall du får syn på det: allmänbildning, möjlighet till lagspelande. Och minnesluckor som öppnas: Just det, jag hade precis gjort en tenta när folkomröstnngen om kärnkraft var, Tänk att jag råkade ta med radio till jobbet just den där dagen då terrorattacken mot WTC var, då höll jag på att lägga sista handen vid...
God fortsättning!
/Din guide i spelutbudet
Hej, anonyma guide i spelutbudet!
Ja, När då då är enormt roligt. Vi äger det inte själva men gav bort det till dottern med make förra året tror jag det var.
Men första gången vi spelade det var när det var nytt, för massor av år sedan. Och det ironiska är att jag knappast skulle kunna lägga in det årtalet på en tidslinje...
Det var före vi åkte till Frankrike samtidigt som dem. Före deras dotters bröllop tror jag...
Skicka en kommentar