Okej. Så jag skulle inte någonsin kunna bli litteraturvetare. Ingen smak alls. Ingen alls har jag. Jag köper hela tiden böcker som fått ett eller annat litteraturpris. Och avskyr dem.
Som nu med Corrections. En kille som får för sig att snatta en extremt dyr lax genom att stoppa ner den i sina byxor. Och en noggrann beskrivning av laxens sönderfall och hur det kändes. Fysiskt. En annan man som har Parkinson, medicinerar och drömmer om en bajskorv. Skrupulöst noggrant beskrivet det också. Och så tre till huvudkaraktärer som är lika pantade. En ny medicin som ska kunna ändra hur folk är i huvudet känns som det enda man som läsare har att hoppas på. Men tills dess lite beskrivningar av andras inre ångest, sida upp och sida ner. Och urringningar som mellanvästernherrar vägrar titta ner i, medan damer googlar fram våldsporr för att bearbeta en dotters fruktansvärda bortgång.
Jag är nog bara för dum för att förstå storheten i detta. Eller också ligger den dramatiska vändpunkten för långt fram i boken för att den ska gå att förstå för en nordeuropé som jag. Jag behöver en trivseldeckare. En intelligent.
/Maia
- posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar