Den 19 december 2012: Perspektiv

Ju äldre jag blir, desto mer tid känns det som jag har. Paradoxalt nog. Det är som att man inte riktigt förstår vad tid är förrän man fått lite perspektiv. Förrän man lärt sig att vägen, den vi går på, kröker en bit bort, och vi kan inte riktigt se vad som ligger bakom kröken.

Samtidigt som tiden flyr och inte kommer tillbaka, så vet jag att en sak är säker: I morgon kommer inte att vara som idag.


En av min pappas käpphästar har alltid varit den självpåhittade sentensen Att förbereda framtiden är att förbereda förändring. I hans arbete som konsult var förändringsbenägenhet en styrka som det var bra att ha

Det kan låta lite rått. Lite kallt. Men så är det egentligen inte. För det är om vi stelnat i våra gamla vanor och inte är villiga att gå vidare som vi kommer att frysa. Kanske till och med frysa ihjäl. Sanningen är nämligen att morgondagen är en ny dag. Med nya möjligheter. En tabula rasa, en tom tavla. Låt oss greppa pennan.

Och unna oss lite perspektiv.

/Maia

Detta blogginlägg publicerades första gången den 11 december 2009. Pappa, jag saknar dig!