Vardagslogik.

Om du har en Mac så har du inga problem. Det är bara andra som har problem med dig.

Om elkopplingarna i din lägenhet gör att ett uttag slutar fungera permanent när du använder två andra samtidigt, så kommer persiennsnöret att gå av inom 24 timmar.

Om du tänker dig att hinna med bussen i Århus måste du veta att den mycket väl kan gå fem minuter för tidigt.

Och sist men inte minst. Om det blåser stark västlig vind så ligger Stenbåten lågt i Frederikshavn eftersom allt vattnet har blåst över till Göteborg. I Frederikshavn får man alltså gå in i båten fem meter lägre än vanligt. Och i Göteborg får man försiktigt, försiktigt och lätt tillbakalutad ta sig i land på en landgång som förvandlats till en nedförsbacke.

/Maia

Vad skäller man på i grannlandet?

Språkförsvarets blogg tar upp en lista på svenska och danska skällsord som förträffliga Öresunds översättningsbyrå har samlat in på olika diskussionssajter. Det kan ju vara bra att ha tänkte jag och kollade läget. Framför allt var jag intresserad om skillnader mellan länderna skulle visa sig i skällsorden.

Det första jag ser är förstås att svenskarna i undersökningen hade en betydligt större uppsättning med ord för folk på fyllan: Din jävla alkis! Din jävla fyllekaja! Din jävla fylleskalle! Ditt parkfyllo! medan danskarna nöjde sig med att utbrista: Dit forbandede spritsvin! Den fria sprit som flödar i danska matvaruhandlar från Netto till Magasin är det alltså heller inte stigmatiserat att berusa sig på i vårt sydvästra grannland.

Danskarna i undersökningen har dock en större uppsättning med känslouttryck för kränkande av det egna folket med Din forpulede etniske dansker! som klar favorit. Låter lite tamt kanske. Men invandrarna i Danmark kanske har en del att klaga på med Dansk folkeparti och allt. Danskarna har också med bland annat Din dumme svenske! bland kränkande tillmälen till utlänningar. Svenskarna tycks dock inte vara lika intresserade av att skälla på danskarna. Skulle någon ha lust med det fick vi ju ett käckt tips här alldeles nyss.

Svenskarna har flera nedsättande uttryck som involverar såväl manliga som kvinnliga könsdelar, men i båda språken finns det fler förnedrande ord som rör snippan än snoppen. (Och gissa varför jag inte tar några exempel.)

I kategorin Krænkelse af udseende finns några av de mildaste inslagen. Här består svenskarna med Läbbiga skurk! och danskarna med Æblehoved! och Din usle papsnude!

Den som är det minsta intresserad av danska finner i Öresunds översättningsbyrås sajt en riktig guldgruva. Där finns alla möjliga ordlistor och problemlösningar och länkar till det ena med det andra. Det var kul att jag läste om dem i Språkförsvarsbloggen, för jag hade glömt bort dem alldeles.

/Maia
som lutar sig tillbaka och bloggar två gånger idag

Produkt av konkret arbete

Ibland lägger mina vänner ut bilder på sina fina produkter. Och nu måste jag göra det samma. Jag är nämligen klar med mitt datorskinn. Tallyhoo!

Eftersom jag reser så mycket måste jag ha något som skyddar datorn från smuts och repor. Jag tänkte på mitt tajta virkade mobilfodral och ville ha något liknande. Något som var sådär kraftigt och stadigt som fasta maskor är.

Samtidigt vet jag att virkat ger lite hippiesignaler och det kanske jag inte alltid vill sända ut, så jag valde svart bomullsgarn, fodrade med svart trikå (från en t-shirt) och en svart dragkedja i metervara. Det hela gick på en sisådär 180 kronor. Det går förstås att få ett färdigt skal till ungefär samma pris, eller lite mer, men det är inte riktigt det som det handlar om, eller hur.

Lite kult är det allt.

/Maia
som lutar sig tillbaka nu när abstractet är klart.

Journler – den totala lösningen?

Under mitt resande har jag blivit mer och mer beroende av min dator, vilket trogna läsare av den här bloggen har blivit medvetna om. Samtidigt har jag börjat att samla anteckningar i datorn istället för att ha dem i diverse olika anteckningsböcker. Jag skriver ibland i en bok, men för sedan över dem hit för att ha allt på ett ställe.

Dessvärre har det inte blivit på ett ställe. Jag har t.ex. haft hundra PostIt-lappar i "Kom-ihåg-lappar"-applikationen. Och diverse mejl. Och små snuttar i LaTeX med exempel.

Medan jag skrev om Pdf-toKeynote igår började jag fundera över om inte det fanns en lösning på nätet också för det här problemet. Och jodå. Med en lätt travesti på Södergrans Dagen svalnar kan jag säga att "Jag sökte en exempeldatabas och fann en livsorganiserare". Men jag är sannerligen inte besviken.

Här kommer alltså Mac-kompis nummer tre: Journler. (Brace yourself, S! Om du inte hittat denna förut, så bered dig på en tur in i ljuvligheternas ljuvlighet av färgkodning och taggande.)

Journler är ett program som liknar Apples Mail, men som organiserar alla anteckningar du behöver. Du kan länka till foton, filmer, ljud, webbsidor OCH till dokument på din egen dator med ett klick. Du bestämmer dig för ett (lämpligen) ändligt antal kategorier, som t.ex. Observationer, Hem, Arbete, Exempel och annat som passar just dig. Sedan lägger du till ett oändligt antal taggar, som t.ex. Recept, Objektsskifte, Semester, Lästips, Samtalsanteckningar och annat. Normala människor använder kanske inte Objektsskifte här, men jag är ju den jag är.

Du kan skapa mappar och undermappar, men bäst av allt är att köra med smarta mappar (och undermappar) som automatiskt och mycket tillbakalutat lägger in en genväg till alla inlägg med en viss kategori eller tagg eller vad som helst. Och så finns det färgkodning och Due som visar när en uppgift ska vara klar.

Just nu är det gratis, men det kommer att bli Shareware snart, dvs. man får betala lite för det. Men det kommer jag antagligen att göra, eftersom jag nu, efter ett halvt dygn, är fullständigt fast. Mina dokument och allt sådant är redan i ganska snygg ordning (till skillnad från vissa andra detaljer, som t.ex. mitt hem), men nu kommer mina lösa lappar också att vara det.

Yihaa!

/Maia

PS. Dokumentationen är inte riktigt lika underbar som programmet, men det gör inget för det hela är så Macigt så att det räcker, så man fattar ändå.

Är du lat, kör LaTeX och gillar KeyNote?

Tidigare har jag presenterat programmet Skim som gör att du kan göra överstrykningar och anteckningar i dina pdf-filer, utan att betala skjortan. Och på ett macigt sätt.

Nu kommer nästa maciga program. Jag bara älskar det. Det är Melissa O'Neills Pdf-to-Keynote.

Jag satt där i Lund. Som vanligt fanns det saker att göra i föredraget in i sista sekund. Stödpappret fungerade förstås, men det var det där med att få till själva föredraget på engelska. Jag skäms inte för att erkänna det: Jag behöver ett manus. Inte ett manus med skriftspråklig och högtravande engelska, utan ett med talbar engelska, så att jag inte glömmer att göra övergångarna på rätt ställe. Det ska ju vara tydligt.

Så på grund av detta älskar jag Keynote. I detta vackra och smarta program finns nämligen möjlighet att visa själva presentationen på väggen, medan du själv tittar på ditt manus på skärmen (och en klocka som visar hur mycket tid du har kvar och två små bilder som visar nuvarande och nästa bild).

Men så är det ju det där med att tala om svenska på engelska... Jag måste alltså glossa exemplen ord för ord med den engelska översättningen:

Och då är det LaTeX som gäller. (Tänk inte fel nu, tjejer... inte latex, utan LaTeX...) För jag är ju så vansinnigt lat. (LAT-ex! Hahahaha! Rullar mig på golvet och skrattar. Är jag göteborgare eller är jag?) Jag orkar alltså inte sitta och klicka och dona så att rätt översättning hamnar under rätt ord i Word eller Keynote för den delen. Och sedan ska man ju i alla fall till sist skriva nån artikel med exemplet och då vill jag inte behöva sitta och jobba med det två gånger. Och LaTeX producerar – i mitt fall – pdf-filer.

Så jag googlade på pdf + Keynote och fick genast upp Pdf-to-Keynote, som är ett litet program som man öppnar sin pdf-fil i och sedan sparar den till Keynote (eller – ljuvligheters ljuvlighet – till Omnigraffle som är ett slankt ritprogram som passar mig perfekt). Och överföringen var klar i ett nafs.

Och så kunde jag dagen därpå stå och hålla mitt föredrag och (1) klicka mig fram med min lilla Apple Remote Control (som kom med nya macen och som fungerar med Keynote), (2) ha mina anteckningar framför mig och (3) se hur lång tid jag hade kvar att tala.

Det är denna typ av tillbakalutade lösningar som tilltalar mig.

/Maia

(Apropå Skim talade förstås PC-kollegan I om för mig på tåget till Lund att det finns ett annat alternativ än att använda Skim, nämligen att tala om för jobbet att man faktiskt behöver Acrobat Professional och låta dem betala. Ja, det är ett alternativ om man verkligen vill ändra i pdf-filen. Men jag behöver ett program att ha på min personliga dator, eftersom jobbet inte består mig med en bärbar. Och så gillar jag Macigheten hos Skim och även det där att det bara är i Skim som anteckningarna syns.)

Bo på hotell 2

Okej. Nu har jag facit i handen. Hotell Ahlström blir det inte mer. Härliga G har lärt mig det utmärkta ordet neggo, så nu blir det neggovarning på dagens inlägg.

Okej. Nu blir det en lista med för- och nackdelar med hotellet.

• + Trevlig personal. Tillmötesgående. Beter sig som om de arbetar på ett hotell. Vilket jag til syvende og sidst inte tycker att detta är.
  


• + Rent och fräscht.
• + Inredning och frukostbricka har klara hotellaspirationer. Men inredningen är vid en närmare titt från IKEA rakt igenom (det som inte är från 40-50:talet) och frukostbrickan är just en bricka oavsett vad som är på den.
  


• – Ingen toalett på rummet. Ingen dusch på rummet.
• – En del rum finns det inte ens ett handfat i, och de rummen kostar lika mycket som dem med handfat. Klart fel tänkt av hotellet.
  


• – Rum 22 – som jag bor i just nu – är typ 6 kvm stort och 15 cm högre än dörröppningen. Min kollega B. skulle få fälla ihop sig som en fällkniv om han bodde här. Han bor dock hos en kollega, som vanligt. Själv fick jag lätt klaustrofobi när jag kom in i det här rummet. (Jag är lite känslig för trånga utrymmen, faktiskt, t.ex. kan jag knappast titta på filmer om grottforskning. Lovar.)
  


• – Om elementen möjligen fungerar så rinner det oavbrutet i dem (luftning, har någon hört talas om det?) eller också går de inte att stänga av alls.
• – Och så är det det där med att personalen inte lyckades pussla om så att jag fick samma rum, i alla fall i tre av fyra nätter. Men jag förstår att det kan handla om att det finns folk som redan från början säger "Jag vill inte ha rum 22 (eller det andra rummet utan handfat)" så dem kan man ju inte flytta på.
  


• – Ett sista minus är grabben jag snackade med i söndags. Han lät verkligen trevlig och försäkrade mig att man skulle ordna det där med rummen, så att jag inte skulle behöva byta två gånger. Men så blev det ju inte.
  

Men, det är som S i Århus säger "inte ska du bo så där dåligt". Och han sa ju det redan långt innan jag kom hit. Så det ska jag inte nån mer gång. Så är det med det.

/En inte så tillbakalutad Maia.

Särskrivning – förklaringen

Jag läser en del serier på nätet och det kan faktiskt vara upplysande. Som när jag plötsligt denna morgon snubblar på lösningen till gåtan med särskrivningar. Det handlar helt enkelt om att vissa ord behöver en paus i mitten. Klart förståeligt.

Klicka här och se!

/Maia

(Märkligt förstås att orden, trots särskrivningen och behovet av paus, uttalas med sammansättningsprosodi i svenskan. Åh... Förstod nästan att en så tillbakalutad förklaring inte kunde vara riktig...)

Bo på hotell

Här är jag nu i Lund. På ett hotell. Det finns vissa trevliga saker med hotellboende, faktiskt. En sak är frukostbuffeer, där man kan välja vad man ska äta. Som ett jättestort uppdukat kylskåpsinnehåll som man inte behöver plocka undan. Och ingen diskmaskin att sätta disken i finns det heller. Bara att lämna allt framme på bordet.

Och så det där med rummet. Att man har ett litet miniliv i sitt rum. Med dusch och tv och allt inom tre stegs avstånd. Kan vara trevligt. Eller hur?

Men nu är det så att jag bor på hotell Ahlström i Lund. Lär vara Lunds äldsta hotell i användning. Se bara på sprickan i väggen. Den renoverar man inte bort...

Här kommer frukosten på en bricka i dörren. Och toalett och dusch är i korridoren. Med antik ledigt-skylt och allt. Och sedan är det den där lilla detaljen med att jag bott i ett rum i natt, bor i ett annat i natten som kommer och i ytterligare ett annat under de två sista nätterna.

Det tar liksom udden av det trevliga lite grand. Men det är billigt. Eller ja... billigare.

Men å andra sidan befann jag mig igår i ett litet rum fyllt med glada språkvetare som är taggade inför argumentworkshopen som börjar idag. Man fick dryck, nötter och chips och en tygpåse med Lunds universitets emblem och snöre att hänga runt halsen med namnskylt på så att alla skulle se vem man var. Är.

Jag är fånigt förtjust i tygpåsar med skojiga saker i. Det måste erkännas, ekorre som jag är. Och jag är ännu mer förtjust i att träffa en hel massa smarta bekanta språkvetare i flera dagar. De första dagarna ska jag dessutom bara luta mig tillbaka och lyssna.

/Maia

Homonymer – eller?

Många ord låter lika i det danska språket. Åtminstone för oss östliga grannar. Här är en video som kanske kan sprida lite klarhet över vissa ord och uttryck som låter likadant. Eller inte. Luta er tillbaka och njut!

/Maia


Klicka här, eller på pilen i klippet!


Fler videoklipp från MySpace? Klicka här!

Om ordets ursprung

Jag tycker att det är väldigt bra att det har kommit ett neturalt ord för tjejers könsorgan. Snippa tycker jag fungerar alldeles utmärkt. Det kan förstås diskuteras, men ett väldigt smart ord är det och det fungerar från dagis och uppåt. Klart avdramatiserat är det också. Ta det i bruk! tycker jag.

Något jag inte visste var att det finns ett isländskt ord, snípur, som definitivt låter mycket likt snippa och som betyder 'klitoris' (nu kommer säkert en massa tokar få sökträffar på det här inlägget). Jag fann ordet i en isländsk kollegas blogg som jag översatte för att lära mig lite isländska.

Jag försök att googla lite snabbt på ordet snippa för att få fram var det ska komma ifrån, men finner inget samband. Själv har jag tidigare gissat på att det handlade om ljudlikhet med snopp, men kanske är det inte så.

Saken ska ha diskuterats i Språkvård 4/2005, enligt Corren.se, men de ska inte ha relaterat till isländskan. Är det en slump som liknar en tanke? Ett gammalt nordiskt ord? Är det någon som vet?

/Maia

PS. Tillbakalutad? Jag? Ja, kanske om jag går ut och har stormen Tuva i ryggen. Då kan det förstås vara bra att luta något lite.